Mardröm..
Har inte drömt mardrömmar på väldigt, väldigt länge, men i söndags natt gjorde jag det. Jag drömde att vi skulle göra någon form av gestaltning för barn med basgruppen (dock var inte hela gruppen där), så jag hade med mig min gitarr till lokalen där vi skulle vara. Där var det en man som tydligen inte tyckte om mina idéer. Han fick för sig att han skulle sabba för mig och jag kunde riktigt se i hans blick att han planerade något elakt. En stund senare in i drömmen försvann min gitarr spårlöst. Vi letade överallt, i minsta lilla vrå, men den var som bortblåst. Efter ett tag började mannen tutta eld på folk i lokalen och tittade på mig med skadeglädje i ögonen. Jag greps av både skräck och panik och sprang därifrån, med basgruppen hack i häl. Väl utomhus var vi i Majorna. Jag sprang ner till Kaptensgatan, där det var en minut kvar till 3: an skulle komma. Jag tittade hela tiden så han inte kom ikapp oss. Såg att det var folk ute som brann, så jag visste att han var påväg.
Efter att vi åkt ett tag, gick vi av vagnen och sprang en bit till för säkerhets skull. Då satte vi oss ner och jag var helt skräckslagen. R satte sig och höll om mig och försökte lugna ner mig, men han lyckades inte. Även S, L och M försökte lugna ner mig. Efter något som kändes som en evighet lyckades de. Då vaknade jag och var halvt panikslagen när jag slog upp ögonen. Men bara någon sekund senare lugnade jag ner mig när jag upptäckte att Emil låg tätt intill och höll om mig och snarkade mig i örat och sov så gott.
Jag lyckades somna om igen, men då kom drömmen tillbaka. Vi var tillbaka i lokalen nästa dag. S hittade min gitarr. Det var en massa hål i den, både stora och små. Strängarna gick inte runt stämskruvarna. Det konstiga med detta var att strängarna var hela och satt åt hårt. Fick en läskig känsla som kom krypandes över mig och jag vaknade med ett ryck. Men även denna gången låg Emil och höll om mig och snarkade mig lite lätt i örat när jag vaknade. Låg och tittade på honom där han åg och sov så sött i en stund och visste inte om jag vågade sluta ögonen igen. Jag kröp tätare intill och lyckades visst somna om igen, men denna gången utan någon mardröm. Hade det inte varit för att Stereo var där hade jag inte vågat somna om igen när jag vaknade första gången tror jag. Då hade jag nog haft ännu mer panik än vad jag hade. Det är bra med pojk/flickvänner som kan lugna ner en när man drömt mardrömmar, trots att de sover.
// S