~ This Is My Now ~

Satt kvar i SMU-gården och pluggade och åt lunch efter vi städat undan efter kyrkfikat idag. Jag skulle på barnmusikalen i Carl Johanskyrkan på eftermiddagen, så tog med mig en lunchlåda när jag åkte hemifrån tidigt imorse. När jag satt där nere i SMU-gården och pluggade, hörde jag fågelkvitter och tittade in mot storstugan. Där lös solen in genom fönstrena och hela jag fylldes av en själslig ro som är fullständigt omöjlig att beskriva med ord. Och något hände som inte har hänt på nästan ett år; jag fick en plötslig inspiration till att skriva dikter! Jag behövde inte ens tänka, utan jag bara skrev de ord som kom när jag förde pennan mot pappret. En av dem är denna:

Jag känner ett lugn
djupt inom mig.
Ett lugn
som inte går att beskriva.
Det finns inga ord.
Allt känns bara
så rätt.
Här känner jag
en samhörighet.
Här vet jag
att jag hör hemma.



Såhär känner jag varje gång jag är där, i just den kyrkan. Min kyrka. Så länge jag bor i Göteborg kommer jag alltid att vara engagerad i just den kyrkan. Där har jag mitt hem. Så mycket betyder den för mig.

// S